Tommy Myllymäki om tuffa tiden: Jag kände att detta går inte längre

Stjärnkocken Tommy Myllymäki är veckans Wellnessprofil

Stjärnkocken Tommy Myllymäki har gjort karriär i köket – men det är i löparspåret han hittar sitt välmående.
– Ta inte jobbet på så stort allvar, ta livet på stort allvar, säger Tommy.

Tommy Myllymäki har prisats tre gånger i matmästerskapet Bocuse d'Or, utsetts till årets kock i Sverige och driver i dag Michelin-belönade restaurangen Aira i Stockholm. Ett par löparskor har hjälpt honom på vägen.

– Jag har alltid varit idrottsintresserad, men det som är bra med löpning är att det går att kombinera i vardagen. Du kan gå upp och springa tidigt på morgonen innan jobbet och är du på resa, just nu är jag i Finland för att döma en mattävling, kan du bara packa ner skorna och få träningen avklarad. Jag skulle gärna spela i en lagsport men då måste du ha ett lag med fasta tider. Med löpningen räcker det med att kliva utanför dörren.

Finns det även mentala hälsofördelar med löpning?
– På något konstigt sätt ställer kroppen om till att vilja äta rätt typ av mat när du tränar hårt och mycket. Jag blir sugen på rätt grejer. Lever jag osunt med mycket jobb och lite sömn så vill den ha mer sockerkickar och då äter jag omedvetet mer dålig mat. Sedan blir man mer rationell i sitt sätt att tänka och efter ett hårt pass kommer sömnen lättare på kvällen.

Många talar om ett så kallat ”runners high” – ett slags rus som infinner sig under längre löp-pass – finns det något meditativt med att springa?
– Det finns absolut en mindfulness. Man får endorfinkickar av löpning och just den där euforiska känslan som vissa kallar runners high brukar komma efter cirka två mil. Det är inget som kommer direkt, man måste bygga upp sin tålighet över en längre period och oftast tar det cirka två månader. I början måste kroppen acklimatisera sig och då är det mest jobbigt och mycket blodsmak. När man väl hittat dit är det väldigt svårt att sluta. Sedan kan man få det där ruset av kortare och hårdare intervallpass också.

Hur har din löpning utvecklats sedan du började?
– Jag spelade fotboll fram till jag var 20 år och slutade när jag flyttade till Stockholm. Då sade min kökschef att de skulle stå för anmälningsavgiften till Lidingöloppet och med det började jag med långdistanslöpning. Sedan 2015 har jag sprungit mer strukturerat och tränat mycket med Magnus Bergman som är en gammal landslagslöpare. Nu ska vi faktiskt iväg och springa ett maraton i Valencia tillsammans.

Många ser löpning som en ensamsport – men det känns som att det även kan vara socialt?
– När man springer långdistans och är i ungefär samma form är det roligt att vara ett gäng kompisar. Vi är ett gäng som brukar samlas på utvalda platser i Stockholm och springa tillsammans. Som mest är vi kanske tio personer och så roterar vi i gruppen när vi springer, det blir som ett löparmingel. Det är väldigt trevligt. Springer jag själv brukar jag ha en ljudbok och då blir det något annat och mer egen-tid.

Vad skulle hända om du inte kom ut ur köket och sprang?
– Det har blivit en livsstil att springa och nu när jag har börjat bli gammal tänker jag på hur jag ska träna för att kunna fortsätta träna. Det vore jobbigt att inte kunna komma ut och springa, då skulle jag nog bli lite småirriterad och lite halvgrinig.

Bästa välmåendetipsen?
– Ta inte jobbet på så stort allvar, ta livet på stort allvar. Tidigare hade jag ingen balans mellan arbete och fritid, jag startade en massa företag och tackade aldrig nej. Då var en arbetsvecka sex dagar och mellan 12 och 14 timmar per dag. De var extremt och till slut kände jag att detta går inte längre, så jag sålde verksamheter och klev av. Jag har jobbat mycket för att balansera upp tiden mellan arbete och fritid.

Några fler tips?
– Sömn är viktigt och helt avgörande för att återhämta sig. Jag sover för lite och jobbar på att sova mer. Jag sover kanske sex timmar per natt och skulle vilja komma upp i sju timmar. Ibland är det ännu mindre, kanske fem timmar, jag lägger mig vid midnatt och går upp vid 05.20 för att springa. Jag skulle vilja ladda på en timme till, men det blir att man sitter uppe och jobbar, lägger barnen, ser något tv-program, varvar ner. 

Vad gör du när du mår riktigt dåligt?
– Jag försöker stolpa upp på ett papper vad det är som gör att jag mår dåligt. Vad kan jag påverka och vad kan jag inte påverka. Det jag kan göra något åt försöker jag lösa och det som ligger utom min kontroll försöker jag släppa. Sedan brukar det hjälpa med en löptur om man grubblar över något. Känns något jobbigt så brukar en löparrunda få mig att tänka klarare.

Ditt bästa tips för att stressa av i vardagen?
– För mig är det just att skriva upp för mig själv vad det är som stressar. Jag älskar vin och dricka en bärs men jag tror inte att alkohol är världens bästa stresshantering. Det är en ganska farlig drog om man använder den på det sättet. Däremot kan jag njuta av alkohol som en god dryck och dricka ett glas vin efter jobbet. Många känner sig lugna och sansade av att ta ett glas, men för mig funkar en löptur som bättre stresshantering: få upp pulsen rakethög och sedan stretcha lugnt efteråt.

Vilket stjärntecken är du, och känner du igen dig i det?
– Lejon. Jag känner igen mig i vissa delar, exempelvis att jag gillar att gå undan och vara för mig själv. Är det något jag funderar över så gör jag det helst ensam, det är inget som jag delar med mig av.

Finns det något finskt i ditt temperament?
– Jag har blivit lugnare med åren, men det kan fortfarande brinna av i huvudet och jag kan fortfarande bli irriterad. Då är jag arg på rak arm och sedan går det över väldigt fort. Jag och min mamma, som är finsk, kan ha väldigt heta diskussioner men en sekund senare är vi sams. Det temperamentet är kanske lite finskt.

Bästa hudvården?
– Jag använder varken ansiktstvätt eller fuktkräm. Bara schampo och tvål när jag duschar. På vintern kan jag bli lite torr och ibland lånar jag produkter av min fru. Men oftast är det väldigt sparsmakat med hudvård.

Vad är din bästa egen-tid?
– Jag gillar att vakna före resten av familjen, ta en kopp kaffe, sätta på en skiva och läsa igenom dagen. Då mår jag bra. Sedan har min mamma sin barndomsgård i Finland dit vi brukar åka en vecka på sommaren. Det är långt ut på landet och allt är väldigt spartanskt. Det finns en sjö där jag brukar sätta mig och fiska och det är livskvalité. När jag sitter där brukar jag tänka att jag behöver inte mer än just det här.

Vilket är ditt guilty pleasure?
– Jag älskar godis och sötsaker. Jag är en sucker för choklad av olika slag, jag älskar mjölkchoklad med fyllningar.