Det här är sköldkörteln – allt du behöver veta

Sjukdomar kopplade till sköldkörteln räknas som en folksjukdom – uppemot en halv miljon svenskar är drabbade.

Här är de vanligaste sjukdomarna och så här behandlas symtomen.

Nära en halv miljon människor i Sverige har problem med sin sköldkörtel och det räknas därmed som en folksjukdom. Den stora majoriteten har problem med låg produktion av sköldkörtelhormon och några procent av sköldkörtelpatienterna har problem med överproduktion.

– Det handlar delvis om att vi har forskning och vetenskap som gjort att vi blivit bättre på att diagnostisera och att vi i dag vet mer om sjukdomarnas ursprung. Men det är också så att antalet autoimmuna tillstånd har ökat, säger Cecilia Tibell, specialistläkare i internmedicin och endokrinologi.

Det är också vanligt att problemen uppstår vid stora hormonella förändringar. För män är det vid puberteten, för kvinnor även när de blir gravida, efter förlossningen, vid förklimakteriet och vid klimakteriet. Problemen är också vanligare bland kvinnor än män.

Precis som med många andra autoimmuna sjukdomar finns det också en genetisk komponent, det är alltså större risk att drabbas om sjukdomarna redan finns i släkten.

Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon

Många av sköldkörtelsjukdomarna har stress som katalysator och det hör inte till ovanligheten att många i början tror att symtomen är tecken på just stress eller till och med en utmattningsdepression.

– Det finns en massa faktorer som bidrar till våran ohälsa. Och stress kanske är den största boven i det. Det är många symtom där sköldkörtelsjukdomarna stämmer överens med stress, säger Cecilia Tibell.

Innan man söker vård är det därför vanligt att man under en period har haft symtom på hypotyreos, vilket innebär en låg produktion av sköldkörtelhormon. Trötthet är ett vanligt symtom, att trots att du sovit bra känner du dig inte utvilad, håret får ofta sämre kvalitet och att du tappar mer hår än vanligt. Magen kan också bli trögare och aptiten sämre, men att du samtidigt går upp i vikt. Många upplever också att de blir svullna och frusna.

– Ett annat symtom är det man lite diffust kallar för hjärndimma. Man får svårare att hänga med och man har svårare att koncentrera sig och minnet fungerar sämre.

Hur behandlas Hypotyreos

Första steget när du kommer till vårdcentralen är att lämna blodprov för att mäta halterna av sköldkörtelhormon och TSH, det hormon som stimulerar sköldkörteln. Det händer även att läkaren undersöker om du har antikroppar mot sköldkörteln. Utifrån vad provsvaren säger kan det bli aktuellt med medicinering, vilket kan skilja sig åt mellan personer.

– Allt handlar lite om när man uppsöker vården. Kommer man i ett tidigt skede kan man kanske jobba med sin kost och med sin livstil och få sina värden att vända. Men det vanligaste är tyvärr att det gått så pass långt att man inte klarar sig utan att medicinera.

Hypertyreos – överskott av sköldkörtelhormon

Av alla sköldkörtelpatienter är det omkring tio procent som drabbas av Hypertyreos, det vill säga överskott av sköldkörtelhormon. Den vanligaste orsaken till överproduktion bland yngre beror precis som vid Hypotyreos på en autoimmun reaktion. Sambandet mellan stress och Hypertyreos är också större än vid Hypotyreos.

– Det som händer är att man får en överstimulering av sköldkörteln som börjar släppa ut jättemycket hormon, säger Cecilia Tibell.

Kroppen reagerar tvärtom som vid brist på sköldkörtelhormon, men många av symtomen är detsamma. Trötthet är vanligt, man kan också känna sig svullen. Vid Hypertyreos är det däremot som att kroppen lagt in en extra växel och kroppens celler varvar upp. Det är därför vanligt att aptiten ökar och trots att man äter mycket mer än vanligt så kan man till och med gå ner i vikt.

– Jag brukar beskriva det som att kroppen springer maraton hela dagarna och aldrig återhämtar sig. Hjärtat bankar på som att du var ute och sprang, kroppstemperaturen går upp så att du svettas och stresshormonen gasar på. Det är lätt att känna sig orolig och det kan vara svårt att sova. Det är som att hjärnan bara spinner på, säger Cecilia Tibell.

Fakta hypertyreos

Hypertyreos delas in följande tre sjukdomar, beroende på orsak:

• Vid Graves sjukdom gör immunförsvaret så att sköldkörteln bildar mer hormon.
• Vid knölstruma finns flera knölar i sköldkörteln som bildar för mycket hormon.
• Vid toxiskt adenom finns en knöl i sköldkörteln som bildar för mycket hormon.

Symtomen är desamma för alla tre sjukdomar, men behandlingen kan skilja sig åt.

Källa: 1177

Hur behandlas Hypertyreos?

Överproduktion av sköldkörtelhormon behandlas med att läkarna tillfälligt stänger av sköldkörteln. Ofta pågår behandlingen mellan 1,5 till två år för att inflammationen som pågår i sköldkörteln ska få en chans att lugna ner sig.

– Vi blockerar upp så att antikroppar inte ska komma åt och samtidigt går vi in med hormonbehandling för att hypofysen inte ska vakna upp och börja producera hormon, förklarar Cecilia Tibell.

För många patienter räcker det med den behandlingen, för andra behöver den upprepas eller följas upp med en radiojodbehandling, vilket kan liknas med en typ av strålbehandling i sköldkörteln. I vissa fall behöver hela sköldkörteln tas bort och det kräver medicinering livet ut.

Det här är sköldkörteln

Sköldkörteln är en liten hormonkörtel som sitter strax nedanför luftstrupen och ser ut som en liten fjäril.

Sköldkörtelns hormoner heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi.

Förutom de olika sjukdomarna som kan uppstå i sköldkörteln utvecklar omkring 600-700 personer varje år sköldkörtelcancer. Det vanligaste kännetecknet är en knöl på halsens framsida, men det kan i sin tur vara ett tecken på knölstruma, en ofarlig cysta eller en blödning.