Tidiga tecken på MS – experten om symtomen att hålla koll på

Publisert:

Skådespelaren Christina Applegate blev nyligen diagnostiserad med MS. Hon har sagt att hon missat de tidiga tecknen på den autoimmuna sjukdomen.

Men vilka är de tidiga tecknen? Professorn Tomas Olsson som har forskat kring MS i 40 år berättar om symtomen att ha koll på.

När skådespelaren Christina Applegate ska få sin stjärna på Hollywood Walk of Fame behöver både käpp och kollegor som stödjer henne för att hålla balansen. Även skorna har hon skippat för att få bättre balans. Den 50-åriga skådespelaren har nyligen fått diagnosen MS.

I en intervju med The Kelly Clarkson show berättar Christina Applegate att hon fick diagnosen medan hon filmade sista säsongen av Netflix-serien ”Dead to me”.

– En måndag efter jobbet fick jag reda på att jag har MS. En sjukdom jag kommer att ha resten av livet. Sedan började jag tänka på de senaste fyra åren och hur lite symtom jag haft.

Även i New York Times har berättat om hur hon önskat att hon förstått de små tecken som fanns. Hon tappade balansen under en dansscen på jobbet och kände stickningar och domningar i armar och ben.

“Jag önskar att jag varit mer uppmärksam, men hur skulle jag kunna veta, säger hon till New York Times.

Tidiga tecken på MS

Men vilka tecken är det som man ska hålla koll på och varför är det så svårt att upptäcka?

– Man kan börja med att säga att MS är en inflammation. Får man en inflammation på huden ser man ju det. Det blir rött och svullet. Men sätter det sig en inflammation i nervsystemet som det gör när man får MS så påverkar det nervfibrerna så att de slutar att fungera. Och då beror symtomen helt på var den här inflammationen sätter sig. I vilka nervbanor, förklararTomas Olsson som är professor i klinisk neurovetenskap.

Tomas Olsson är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och har forskat kring MS i 40 år.
Tomas Olsson är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och har forskat kring MS i 40 år.

Vi har nervbanor för syn, känsel och muskelkraft. Så de tidiga symtomen beror på vilka nervbanor som drabbas. Några av de vanligare symtomen handlar om känsel och syn.

– Inflammationerna kan sätta sig i en bana för känsel och då kan man få dålig känsel i exempelvis en hand, en arm, ett ben eller i ansiktet. Men sådana symtom är ofta lite svårtolkade särskilt i primärvården och de missas ofta. Det kan vara ganska diffust. Man kan bli svag i en arm eller ett ben. Man kan också få balansproblem. Det är några symptom som kan uppträda.

Ett annat av de vanliga tidiga symtomen handlar om tillfälligt försämrad syn.

– Ett vanligt symtom är synnervsinflammation. Då får man sämre och sämre syn på ena ögat över ett par tre dagar eller uppåt en vecka. Det är inte alltid synnervsinflammation är kopplat till MS men i ungefär hälften av fallen är det så. De här patienterna hamnar ofta hos ögonläkare och man bör alltid utreda om det är MS. Man kan också få dubbelseende om inflammationen sätter sig i ögonmotoriken.

Hur går utredningen till?

– Utredningen består i magnetkamera där man tittar efter inflammationsfläckar och ett ryggvätskeprov där man tittar efter inflammation som man kan se i ryggvätskan.

Spelar det någon roll om man upptäcker MS tidigt?

– Det har visat sig att tidig behandling är väldigt viktig. Om man fördröjer behandlingen med två, tre år är det större risk att man får kvarstående besvär. De första skoven, som vi kallar det för, läker oftast helt ut och man återfår funktionen. Men ibland kan det finnas kvar defekter. Kan man stoppa sjukdomen tidigt och om inte helt stoppa så i alla fall dramatiskt minska sjukdomen så har man bättre utsikter på sikt.

Men det går att stoppa sjukdomen helt?

– Ja, nästan. Men vi vet ju inte hur det blir på väldigt lång sikt. Om man inte behandlar MS så får väldigt många efter tio till tjugo år en sekundär progress. Det betyder att man får en långsamt ökande sjukdom och ofta mer och mer rörelsesvårigheter.

– Med de moderna behandlingarna ser det ut som att man kanske aldrig behöver komma in i den här progressiva fasen. I alla fall att man förskjuter den långt fram i tiden. Vi kommer ju inte veta helt säkert förrän om tjugo år men vi tror att det är så.

Utforska Livsstil

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Livsstil sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade då på Wellness, Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.