Panikångest - allt du behöver veta om reaktionen
Hjärtklappning, yrsel och svettningar – många har någon gång upplevt panikångest.
– Det finns bra hjälp att få och man ska absolut inte gå runt med detta ensam, säger psykologen Suzan Mobarke Hall.
Plötslig ångest som tar sig i uttryck av starka fysiska reaktioner kallas panikångest och drabbar de flesta någon gång i livet.
– Det är viktigt att skilja på enstaka panikattacker som vem helst kan få och paniksyndrom som innebär återkommande panikattacker, säger psykologen Suzan Mobarke Hall.
Panikattacker kan till exempel triggas av en känslomässig kris, som ett sorgebesked eller en svår social situation, lider du av paniksyndrom kommer attackerna ofta utan anledning och återkommer under en längre tid.
Så ser symptomen ut
– Panikångest kännetecknas av att kroppen reagerar väldigt kraftigt. Hjärtat kanske bankar alldeles för fort, händerna blir klibbiga, man börjar svettas, känner sig darrig och skakig, blir snurrig eller svimfärdig. Du kan också få känslan av att vara andfådd eller få svårt att andas. Vissa tror att de håller på att bli galna eller att de håller på att dö. Det som också kännetecknar paniksyndrom är att man blir rädd för att få panikattackerna igen, en så kallad förväntansångest.
Detta ligger bakom panikångest
– Ofta beror det på att personen börjar tolka naturliga kroppsförnimmelser och fysiska reaktioner som katastrofala. Man reagerar på sin egen ångest och triggar den vidare i tankar som ofta slutar i känslan av att man kommer dö. Man gör tolkningen att det inte kommer att gå över eller att man kommer bli galen. Många blir också oroliga för hur de ska framstå inför andra och börjar undvika sociala situationer där det kan uppstå, exempelvis gymmet eller jobbet. Viktigt att komma ihåg: du kan inte dö av ångest och ångest går alltid över.
Finns det andra komponenter som kan trigga?
– Man pratar även om sårbara faktorer och det kan vara stress på jobbet eller i livet i stort. Arbetslöshet, skilsmässa, dödsfall, även kön spelar in där man ser att kvinnor drabbas i högre grad. Man kan också se ärftliga komponenter och har tittat på obalans i hjärnans signalsubstanser så som serotonin och noradrenalin.
Så behandlas panikångest
– KBT – kognitiv beteendeterapi – brukar rekommenderas, ibland läkemedelsbehandling med antidepressiv medicin eller en kombination av de båda. I KBT använder man sig av beteendemässiga och tankemässiga tekniker för att ifrågasätta och utmana katastroftankarna. Sedan jobbar man med exponering: dels interoceptiv exponering där man stegvis får utsätta sig för ångestframkallande kroppsliga reaktioner så som yrsel och andfåddhet. Då lär man sig vad som faktiskt händer om man låter reaktionerna vara istället för att undvika eller fly ifrån dem.
Dels yttre exponering för platser och situationer som skrämmer, exempelvis att åka buss eller handla i mataffären utan mobiltelefon. Här skulle jag också vilja slå ett slag för digital terapi på nätet, där är tröskeln lägre för de som söker första gången.
Hur snabbt kan man se ett tillfrisknande?
– Med KBT brukar det generellt krävas fem till tjugo sessioner, sedan beror det på hur länge man gått runt med problematiken och hur motiverad man är för behandlingen. Man ska inte räkna med att bli av med sin ångest helt och hållet, det går inte, ångest fyller en jätteviktig funktion för oss människor och vår överlevnad. Men det finns absolut hjälp att få för att lära sig hantera sin ångest och minska frekvensen och omfattningen av panikattackerna. Man ska inte behöva leva med återkommande panikattacker.
