”Min ångest får mig att spy”– psykologen ger råd

Trebarnsmamman mår illa och spyr av sin ångest. Psykologen Suzan Mobarke Hall på Mindler ger råd.

Läsarfråga

Hej.

Jag är en gift trebarnsmamma som håller på att återhämta mig från en utmattning. Jag har gått stress rehab och går nu behandlingsyoga och KBT. Jag har semester just nu och har fått ännu mer ångest. Jag sover ganska bra då jag fått medicin som jag tar vid ångest och om jag behöver hjälp att sova. Men ångesten får mig att spy. Jag har kommit fram till att det är själva illamåendet som är värst. Jag typ utvecklar ångest för att få ångest och må illa.

Allt känns tufft just nu. Jag känner att jag hellre vill dö än ha det så här. Visst har jag mer energi nu än när jag gick stressrehab men även mer ångest nu än då.

Ser liksom inget ljus.

Är detta normalt?

Psykologens svar

Hej!

Det låter som att du har det kämpigt just nu. Det kan vara frustrerande att vara på väg att återhämta sig och samtidigt stöta på motgångar. Men faktum är att det är vanligt med bakslag vid psykisk ohälsa. Jag vill sträcka mig så långt som att säga att det hör till att tillfälligt hamna i svackor. Och bakslag inte är samma sak som ett återfall, att du är tillbaka på ruta ett och får börja om från början.

Stress och ångest är naturligt

Det är viktigt att komma ihåg att både stress och ångest är naturliga delar av livet. Inför semestern har många av oss höga förväntningar på att vi ska återhämta oss eller så ser vi kanske till att ha en kalender fullspäckad med semesterplaner. Om förväntningarna inte infrias kan det leda till att vi känner besvikelse, stress och ångest. Dessutom har vi ofta mer tid över till att tänka och känna under semestern och då kan ångesten komma som ett brev på posten. 

Att utveckla oro eller ångest inför bara tanken på att få ångest är inte helt ovanligt. Det kan leda till att en alltid är på sin vakt inför när ångesten kan tänkas komma, och då är det lätt hänt att bli upptagen av sin ångest.

Att känna illamående vid ångest är inte heller konstigt. Ångest är en normal reaktion som utlöses när vi tolkar en situation som farlig eller hotfull. Då sker en aktivering i kroppen som förbereder oss på att agera – kamp- eller flyktresponsen (eller fight or flight). Responsen är omedelbar och den är till för att skydda oss mot fara genom att antingen få oss att stanna och ta upp kampen eller snabbt fly från faran. Den här responsen har varit avgörande för människans överlevnad och är hjälpsam för oss än idag. Det som dock kan ställa till det för oss idag är att kamp- eller flyktresponsen sätter igång trots att det inte finns något verkligt hot framför oss.

Flyktrespons ger kroppsliga reaktioner

Kroppen reagerar med andra ord på samma sätt oavsett om det är en faktisk fara eller en förväntad fara och oavsett om det är ett yttre hot (till exempel om en bil kommer emot dig med hög hastighet) eller ett inre hot (till exempel om du tänker på att du kommer få ångest och bli illamående). 

Kamp- eller flyktresponsen gör att du upplever en eller flera kroppsliga reaktioner. Det kan till exempel handla om bultande hjärta, hastig puls, svettningar, känsla av att tappa andan eller inte få luft, kvävningskänsla, yrsel, svimfärdighet, illamående eller obehag i magen. Som du ser kan det handla om just illamående eller kroppsliga responser som vi många gånger upplever när vi mår illa (till exempel svettningar och yrsel). 

Det finns olika förklaringar till varför illamåendet uppstår. Matsmältningsorganens aktivitet förändras vid kamp- eller flyktresponsen vilket kan leda till illamående. Signalsubstanser och hormoner som frigörs vid stress och ångest kan bidra till att vi mår illa. En annan tänkbar bidragande orsak är att ångest kan leda till spänningar i kroppen som vi tolkar som andnöd eller att vi är på väg att kräkas.

Acceptansstrategier

Det finns olika sätt att hantera illamående som är kopplad till ångest. I terapi används ibland acceptansstrategier. Med acceptans menas att tillåta dina upplevelser att vara närvarande istället för att försöka ta kontroll, förändra, undvika eller fly från dem. Eftersom att ångest är en naturlig del av våra liv kan det vara klokt att acceptera den. För när vi talar om för oss själva att vi inte får tänka på något blir resultatet ofta att vi börjar tänka på det mer, att tanken hänger sig kvar längre och kommer tillbaka oftare. Ångesten och oron kan då stiga. Och när vi försöker trycka undan det vi känner leder det faktiskt till att vi känner det ännu starkare. Acceptans kan därför hjälpa till med att avleda ångest och få våra orostankar att tona ut snabbare.

Interoceptiv exponering

Interoceptiv exponering är en annan strategi som används vid behandling av ångest. Med det menas att utsätta sig för de kroppsliga reaktionerna som framkallar ångest. Det går till genom att med hjälp av fysiska övningar trigga igång reaktionerna, till exempel illamående eller yrsel. Syftet är att vänja sig vid ångesten som uppstår och se vad som faktiskt händer om man låter de kroppsliga reaktionerna vara istället för att på olika sätt undvika eller fly ifrån dem. I takt med gradvis exponering och en upptrappning av övningarna upptäcker många att ångesten minskar.

Du tycks ha en tydlig handlingsplan framåt och jag hoppas att den kommer hjälpa dig att hantera din ångest och eventuella bakslag. Avslutningsvis vill jag understryka att det viktigt att du beskriver för din psykolog att du känner dig uppgiven, och särskilt att du inte ser något ljus och emellanåt tänker att du hellre vill dö. De tankarna ska tas på allvar.

Stort lycka till!