Städa för din mentala hälsas skull
Det är många stressande måsten i jul. Men ett av dem kan faktiskt göra dig lugnare. Julstädningen.
– Städning är ofta repetitiv vilket har en lugnande effekt på sinnet, säger psykologen Suzan Mobarke Hall.
Jul en högtid för att träffa släkt och vänner, laga mycket mat och, förstås, städa hela huset. Det kan kännas stressigt men den där julstädningen är faktiskt bra för din mentala hälsa. Och det finns knep att ta till för komma åt välmåendet och känslan av renlighet utan att det blir övermäktigt.
Städning bra för hälsan
– Det tycks faktiskt vara så att man mår bättre av att ha det städat. I forskning som undersökt röriga hem har man sett att de flesta tolkar stökighet som ett oavslutat projekt som är på gång där hemma. Detta påverkar oss på ett negativt sätt. Man kan bli både trött, nedstämd, stressad och känna ångest av det där oavslutade projektet. Även koncentrationen störs, man överväldigas lätt av alla föremål som inte hör till det man håller på med vilket gör att man blir ofokuserad och har svårt att avsluta även andra projekt, säger psykologen Suzan Mobarke Hall
Oreda och stökighet har i forskning kunnat kopplas till negativa känslor som förvirring, ofokus, spänningar och irritation medan ett städat hem har samband med känslor som lugn och välbefinnande överlag. Städningen i sig kan även vara terapeutisk.
– Du känner att du gör någonting som ger dig kontroll vilket kan göra att du känner dig lugnare. Städning är också ofta repetitiv vilket har en lugnande effekt på sinnet. Att sortera, att torka eller liknande gör att du kan komma in i ett lugn.
Så kommer du igång med städningen – 4 tips
- Delmål och slutmål
– Dela upp städningen i delmål och ett övergripande slutmål. Det kan handla om ta ett rum om dagen eller diska i dag och dammsuga imorgon. Det kan vara svårt att komma igång annars. - Belöningar
– En annan viktig sak är att se till att städningen följs av belöningar. Mänskligt beteende styrs av belöningar och bestraffningar. Skapa någon typ av belöning som kommer i nära anslutning till att du bli klar så att du verkligen kopplar det till städningen. Detta ökar sannolikheten att man fortsätter städa. Man får lura hjärnan på det sättet lite. - Dela in i tidsperioder
– Ställ en klicka eller timer och bestäm att nu städar jag i 30 minuter och sen slutar jag. Det här funkar åt två håll. Det kan handla om att man faktiskt vet att nu gör jag det här under den här tiden och så kommer man igång eftersom klockan tickar. Det kan också handla om att man sätter en gräns. Om man i vanliga fall städar i tre timmar så känns det lättare att bara ska städa i 30 minuter. - Att göra-lista
– Det kan också vara bra att skriva en to do-lista över vad du ska göra, annars blir det ofta så att du börjar lite här och lite där och så skriver du in en belöning efter varje delmål. Ta en kaffe efter första delmålet se till att belöna dig själv. Och funderar över vad du tycker är lättast vill du börja med det enklaste och jobba dig uppåt eller känns det bättre att börja med det svåraste? DÅ lär man sig också vad som ökar sannolikheten att man ska städa och hur man får det gjort.
Då kan städningen bli ett problem
Det finns dock situationer då städningen blir negativ. För perfektionister och människor med tvångstankar kan det lätt gå överstyr. Har man ADHD eller är deprimerad kan det tvärtom vara lätt att det inte händer alls.
– Om man är perfektionistiskt lagd kan städningen bli lite jobbig och något av en bromskloss. Man kan även ha OCD med fokus på renlighet, personen kan då diska flera gånger om, tvätta samma kläder fem gånger. I de här fallen blir städning ett negativt uttryck och man kan behöva utsätta sig för stökighet för att möta ångesten och inse att den går över.
– Har man ADHD är det ganska vanligt att inte riktigt få städningen gjord. Ibland kan det handla om att man gör massor av olika saker samtidigt och därför inte blir klar. Är man deprimerad är det också ofta svårt med städning. Man har minskad lust, minskat intresse och kan inte ta inte initiativ på samma sätt som tidigare och det går ju förstås ut över städningen.
Känner man att man hat testat delmål och belöningar och ändå inte får ett grepp om sin städning så kan det vara värdefullt att fundera över sina tankar och beteenden som påverkar det här.
– Titta på vilka tankar känslor och beteenden man ägnar sig åt och hur har de en koppling till att städningen uteblir eller blir överdriven? Vad triggar mig till att städa eller inte städa. Lägg lite pussel för att lära känna dig själv. Man kan också få hjälp av en terapeut med det här.
