Açaí – superbär eller bluff?

Det sydamerikanska açaíbäret beskrivs ofta som ett ”superbär”.

Men faktum är att bäret i forskning även visat sig ha egenskaper som kan vara negativa för hälsan.

Vi har pratat med två forskare som båda har studerat açaíbärets egenskaper.

Trenden med att kalla vissa livsmedel för ”superfood”, ”supermat” eller ”superlivsmedel” är en företeelse som fullkomligt exploderade för några år sedan. Även om fenomenet mattats av används termen fortfarande flitigt vid marknadsföring av växter och livsmedel som innehåller rikligt med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. 

Att bär innehåller många livsnödvändiga vitaminer, mineraler och fibrer är känt sedan länge. 

Hög prislapp på superbär

Dock har vissa bär betydligt högre näringsinnehåll än andra. Något som också gärna lyfts fram i marknadsföringssammanhang under begreppet ”superbär”. Även om uttrycket under senare år även har kommit att omfatta bär som växer i de svenska skogarna var det från början ett populärt begrepp för de mest exotiska bären med extra hög prislapp, som växer på andra sidan jorden. 

Just açaí, som lyfts fram som ett superbär, är särskilt rikt på vitaminer, mineraler, fettsyror och antioxidanter. Något som gjort det till en omtyckt ingrediens, särskilt i pulverform i allt från smoothies till bowls och liknande. Att açaí har ett högt näringsinnehåll råder det ingen tvekan om. Däremot har det i olika typer av marknadsföring lyfts fram att bäret även motverkar viktuppgång. Ett argument som fått mothugg efter att det runt år 2016, gjordes en upptäckt som gav tveksamheter kring açaíbärets förmåga att gynna viktnedgång.

Mössen gick upp i vikt

Det var forskaren Lovisa Heyman-Lindén, som då arbetade vid Lunds universitet, som i ett forskningsprojekt studerade åtta olika bärs förmåga att förebygga viktuppgång och relaterade rubbningar. Lovisa är en av få som har forskat på açaíbäret i Sverige.

– Vår studie gjordes på möss i ett laboratorium. I den studien såg vi att açaí inte alls hjälpte till med att förebygga viktuppgång. Tvärt om så gick gruppen som åt açaí upp i vikt och de fick även en ökad fettinlagring i levern, så kallad fettlever, säger Lovisa.

Hon berättar att hennes forskargrupp tittade på vikt, kroppssammansättning (fettprocent), kolesterolvärden, glukos och insulinvärden, förekomst av fettlever, leverenzym, inflammationsmarkörer samt genuttryck och metabola signaleringsvägar i levern. 

– I vår studie 2016 utvecklades som sagt fettlever hos gruppen av möss som fick açaí. Fettleverresultatet var självklart oroande och vi konstaterade att detta skulle behöva studeras närmare, särskilt även bland människor, förklarar Lovisa.

Mer forskning behövs

Numera arbetar Lovisa som VD för forskningsbolaget Berry Lab som bedriver forskning för att ta fram så kallad functional foods, mat med hälsoeffekter, baserat på forskning.

– Kosten är en väldigt viktig faktor för att förebygga övervikt och livsstilsrelaterade sjukdomar som typ 2 diabetes. Bär är oerhört intressanta eftersom de innehåller mycket så kallade antioxidanter, fibrer, vitaminer och mineraler. I den vevan då jag arbetade med açaí fanns det väldigt få studier på bäret. Det fanns dock musstudier och åtminstone ytterligare en klinisk studie (på människa) som jag känner till som har haft likande resultat.

Lovisa har i sin vidare forskning kring just bär snarare fokuserat på nordiska bär och bland annat kommit fram till att lingon stoppar de negativa effekterna av fet kost. 

– Hälsomässigt är det allmänt sett bra att äta mycket frukt, dit bär räknas, och det är bra att äta varierat. Men utan att ha satt mig in i livscykelanalys för hur till exempel açaí-pulver produceras, så kan man fundera på om det hållbarhetsmässigt är motiverat att köpa just açaí -pulver från andra sidan jordklotet. Dock skulle man ändå kunna fundera kring om açaí skulle kunna vara användbart i ett sammanhang där uppbyggnad och viktuppgång är önskvärt, till exempel hos äldre med undernäringsproblematik. Men då behövs det som sagt mer forskning. 

Lovisa ställer sig en aning kritisk till marknadsföringen av vissa bär som ”superbär”.

– Det kan vara svårt för konsumenten att sätta sig in i och värdera de påståenden som finns kring en produkt. Kanske är det tilltalande med förenklade påståenden ”ät detta och bli smal”. Trots att vi vet att det ligger mer bakom för att uppnå och hålla en hälsosam kroppsvikt. Det är en spännande utmaning för forskare och även för företag inom functional food som gör egna studier och har en hög ambitionsnivå. Hur kan vi nå ut med seriös forskning utan att budskapet blir för komplext att ta till sig?

Innehåller mättade fettsyror

Mario Roberto Maróstica Junior är professor på University of Campinas i São Paulo i Brasilien. Han och hans kollegor har tittat på açaíbär i några olika studier. Precis som Lovisa Heyman-Lindén poängterar Mario att mer forskning kring açaí behövs, och då på människor. 

– Vad jag vet finns det inga liknande studier som Lovisa Heyman-Lindéns kring açaí och sambandet med höga fettlevervärden. Men med tanke på vad som framkommit i hennes forskning verkar açaí innehålla en liten del mättade fettsyror som lett fram till resultaten med ökad fettinlagring i levern, säger Mario och berättar att han och hans forskargrupps senaste studie nyligen blivit sammanställd och publicerad. I studien, som utfördes på två grupper möss, fick djuren en fettrik kost som ledde till viktuppgång. Därefter fick den ena gruppen möss ett komplement av açaí under 70 dagar. I olika tester visade det sig att denna grupp presterade bättre kring både igenkänning av olika objekt samt att deras insulinkänslighet förbättrades. Något som tyder på att intag av açaí skulle kunna vara värdefullt för överviktiga personer med typ 2 diabetes.

Forskningsresultaten spretar

– Även om den liten del av açaí-massan innehåller skadliga fetter visar forskning att de stora mängder antioxidanter som açaí-bäret innehåller i sin tur motverkar de negativa effekterna av fetma och typ 2 diabetes. Nu visar även min forskargrupps senaste studie att açaí både kan förbättra den kognitiva förmågan och minska insulinkänsligheten bland överviktiga möss. Något som vi ska fortsätta undersöka i kliniska studier, det vill säga på människor, säger Mario.

Med andra ord – huruvida açaí lever upp till sitt rykte som ”superbär eller inte får vi låta vara osagt. Vad som däremot framkommer med tydlighet är att forskningsresultaten spretar en aning när det gäller açaíbärets för- och nackdelar. Om fortsatta studier på människor, i stället för på möss, ger mer klarhet lär framtiden utvisa.